Järnvägens betydelse för AB Sverige

Sveriges tillväxt och välfärd bygger på naturresurser, högförädlande industri, en stark export och en kunskapsintensiv tjänstesektor. För att inte läget i norra Europas utkant ska bli en konkurrensnackdel är ett välfungerande transportsystem avgörande, där järnvägen är en rygg­rad som från norr till söder binder ihop naturresurser med industrins produktions­anläggningar och våra viktigaste exportmarknader.

Men järnvägen i dess nuvarande skick klarar inte att möta Sveriges behov. Underhållsskulden på 91 miljarder kronor orsakar brister i tillförlitligheten som slår direkt mot industrin. Kapacitetsbristen gör att tågen tvingas stå och vänta eller köra långsammare. Vart fjärde industriföretag uppger att störningar i järnvägs­trafiken påverkar deras långsiktiga planer och leder till hämmad investeringsvilja.

För att utveckla järnvägen så att vi får ett transportsystem som underlättar ökad tillväxt är tre parallella strategier centrala.

En tydlig nationell målbild behövs för att styra resurser dit de gör störst nytta: Konkreta målbilder, exempelvis kortare transporttider, större arbetsmarknadsregioner och högre kapacitet, behövs för såväl transportsystemet som helhet som järnvägens strategiska huvudstråk. På så sätt styrs resurser dit de ger störst nytta och säkrar Sveriges framtida tillväxt och beredskap.

Sverige behöver ett snabbspår för järnvägsutbyggnaden: Planerings- och beslutsprocessen måste gå betydligt snabbare för att möta industrins, samhällets och totalförsvarets behov.

Helhetsgrepp får järnvägen att leverera: Underhåll, trimningsåtgärder och större investeringar måste ske parallellt. Systemet kan inte repareras i delar. Ny järnvägsinfrastruktur byggs för att hålla i minst 100 år vilket motiverar lånefinansiering eller andra lösningar som fördelar kostnaden över tid.