Skip to main content

Underhållsskulden i järnvägssystemet

På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Detta har skett utan någon större utbyggnad av järnvägsnätet samtidigt som det satsats för lite på underhåll.

En växande underhållsskuld

Ökad trafik och låga underhållsinvesteringar har lett till ett slitet järnvägssystem. Idag uppgår underhållsskulden i den svenska järnvägen till 91 miljarder kronor.

Sverige är i behov av ett järnvägssystem som klarar stora flöden av både gods och passagerare. Det gäller i synnerhet för de strategiska stråken som är ryggraden i järnvägssystemet. Det kräver satsningar på såväl underhåll som nyinvesteringar. Under lång tid har Sverige tvärtom underinvesterat i järnvägen.

Källa Byggföretagens bearbetning av data från SCB

Trafikverkets plan för infrastruktur

Under den kommande planperioden åtgärdas omkring 10 procent av underhållsskulden och järnvägssystemets mest trafikerade delar kan först om 25 år vara i stort sett fria från eftersatt underhåll.

Effektivitet och underhåll

Det finns underhållsåtgärder som ger stor kapacitetseffekt till liten kostnad, men som idag inte prioriteras.

Prioritera investeringar som snabbt ökar:

  • Kapacitet i högt belastade stråk
  • Robusthet mot störningar
  • Flexibilitet i hela systemet

För att lyckas krävs effektivare regelverk, planering och upphandlingar så att infrastrukturprojekten kan genomföras snabbare och smartare.

Omtag Svensk Järnväg har identifierat tio flaskhalsar som behöver hanteras för att järnvägstrafiken ska fungera bättre och för att fler tåg ska kunna trafikera järnvägen i framtiden. Denna tågtrafik är nödvändig för industriproduktion, export, långväga persontrafik och arbetspendling. I grunden handlar flaskhalsarna därför om Sveriges möjligheter till fortsatt ekonomisk utveckling.

Alla flaskhalsarna beskrivs mer utförligt i rapporten Från trängsel till tillväxt av Fredrik Bergström.

1
Stockholm–Uppsala
Problem: Brister i stationer och signalsystem
Åtgärd: Modernisera Märsta station och Arlanda C; signalförtätning
2
Stockholm–Västerås/Eskilstuna/Örebro
Problem: Enkelspår som hindrar gods- och persontågsflöden
Åtgärd: Bygga dubbelspår Kolbäck–Hovsta och Folkesta–Rekarne
3
Västra stambanan nära Göteborg
Problem: Brist på kapacitet; anslutning vid Sävenäs i ett plan
Åtgärd: Fyrspår till Partille; planskild anslutning vid Sävenäs
4
Södra stambanan mellan Hässleholm och Älmhult
Problem: Brist på kapacitet; både snabba och långsamma tåg
Åtgärd: Utbyggnad av fler spår
5
Godssträckor i Skåne och Malmö godsbangård
Problem: Enkelspår; trång godsbangård i Malmö
Åtgärd: Fler mötesspår på Skånebanan; satsning på Malmö bangård
6
Västkustbanan i Skåne
Problem: Tågstopp blockerar huvudspår vid Landskrona
Åtgärd: Bygga förbigångsspår vid Landskrona
7
Ostkustbanan mellan Sundsvall och Hudiksvall
Problem: Enkelspår, tvära kurvor och låg hastighet
Åtgärd: Dubbelspår Dingersjö–Enånger; modernare stationer
8
Värmlandsbanan
Problem: Enkelspår; avsaknad av triangelspår i Karlstad
Åtgärd: Dubbelspår i Kil samt Karlstad–Kristinehamn; triangelspår
9
Malmbanan
Problem: Kapacitetstak är nått
Åtgärd: Höjd axellast till 32,5 ton, utbyggnad av Luleå bangård