Underhållsskulden i järnvägssystemet
På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Detta har skett utan någon större utbyggnad av järnvägsnätet samtidigt som det satsats för lite på underhåll.
På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Detta har skett utan någon större utbyggnad av järnvägsnätet samtidigt som det satsats för lite på underhåll.
Ökad trafik och låga underhållsinvesteringar har lett till ett slitet järnvägssystem. Idag uppgår underhållsskulden i den svenska järnvägen till 91 miljarder kronor.
Sverige är i behov av ett järnvägssystem som klarar stora flöden av både gods och passagerare. Det gäller i synnerhet för de strategiska stråken som är ryggraden i järnvägssystemet. Det kräver satsningar på såväl underhåll som nyinvesteringar. Under lång tid har Sverige tvärtom underinvesterat i järnvägen.
Källa Byggföretagens bearbetning av data från SCB
Under den kommande planperioden åtgärdas omkring 10 procent av underhållsskulden och järnvägssystemets mest trafikerade delar kan först om 25 år vara i stort sett fria från eftersatt underhåll.
Det finns underhållsåtgärder som ger stor kapacitetseffekt till liten kostnad, men som idag inte prioriteras.
Prioritera investeringar som snabbt ökar:
För att lyckas krävs effektivare regelverk, planering och upphandlingar så att infrastrukturprojekten kan genomföras snabbare och smartare.
Omtag Svensk Järnväg har identifierat tio flaskhalsar som behöver hanteras för att järnvägstrafiken ska fungera bättre och för att fler tåg ska kunna trafikera järnvägen i framtiden. Denna tågtrafik är nödvändig för industriproduktion, export, långväga persontrafik och arbetspendling. I grunden handlar flaskhalsarna därför om Sveriges möjligheter till fortsatt ekonomisk utveckling.
Alla flaskhalsarna beskrivs mer utförligt i rapporten Från trängsel till tillväxt av Fredrik Bergström.
