Trafikverkets förslag till nationell infrastrukturplan för de kommande 12 åren har presenterats och sänts ut på remiss. Planen beskriver hur regeringens budgetram ska fördelas mellan väg och järnväg; mellan underhåll och nya projekt.
Budgetramen och planen innebär ingen stor satsning på infrastrukturen. Om man ser till budgetens andel av Sveriges BNP blir kommande satsningar på underhåll och nya projekt ungefär lika stor som den varit de senaste åren. Detta trots underhållsskulden, kapacitetsbrist och nya behov av infrastruktur och transporter som kommer av Natomedlemskapet och det säkerhetspolitiska läget.
Trafikverkets förslag innehåller en höjd ambitionsnivå för järnvägsunderhåll – ett mål att hela underhållsskulden ska vara borta år 2050. Det är välkommet och är ett tecken på att underhållet börjar tas på större allvar. Underhållsskulden är över 90 miljarder kronor och påverkar resenärer och industrins transporter varje dag. Förslaget innebär dock fortfarande att endast 10–15 procent av skulden åtgärdas till 2037. Hur resten av underhållsskulden ska hanteras kvarstår som ett frågetecken. Trafikverkets förslaget säkerställer inte mer pengar till underhåll, bättre upphandlingar eller snabbare metoder, bara att det finns ett nytt mål år 2050.
En begränsad budgetram innebär hårda prioriteringar när det gäller nya järnvägsprojekt som kan ta bort flaskhalsar och ge möjlighet till fler persontåg och effektivare godstransporter. Vår rapport Från trängsel till ökad tillväxt – tio flaskhalsar på järnvägen, där vi intervjuat industriföreträdare och infrastrukturexperter, lyfter vi fram de värsta flaskhalsarna på järnvägen. Och i rapporten Industribroms eller industrilyft? visar vi att vart fjärde industriföretag drabbas av så allvarliga brister i järnvägen att det påverkar framtida produktion i Sverige.
Tyvärr löser Trafikverkets förslag till nationell plan väldigt få av de kapacitetsbrister som industrin och andra aktörer pekar på. Av tio allvarliga flaskhalsar ger förslaget bara en lösning på en – kapaciteten mellan Stockholm och Uppsala.
Några anmärkningsvärda saker är att Trafikverket stryker utbyggnad av den sista snutten enkelspår på Västkustbanan. Det förvånar, eftersom det begränsar nyttan av den stora dubbelspårsinvestering som gjorts de senaste årtiondena längs västkusten.
Förvånande är också att förslaget innehåller få satsningar på triangelspår, trots en prioritering av samhällsekonomiskt viktiga projekt. Endast två nya triangelspår – Alvesta och Västeraspby – kommer byggas de närmaste 12 åren.
Det är slutligen också anmärkningsvärt att endast fyra miljarder kronor – en liten post i sammanhanget – läggs på utbyggnad av Malmbanan.
Trafikverkets förslag är dock just ett förslag. Under hösten följer tre månaders remisstid och därefter kommer regeringen att ändra i förslaget – inom given budgetram på 1171 miljarder kronor. Regeringens slutliga beslut väntas våren 2026.
